Det är de små tingen som räknas...
Hej igen !
Från tevesoffan..
Sitter här i min kaftan
Och känner mig nöjd
Kollar med ett öga på teven..
Ett annat på de svarta tangenterna
på min Laptop.
Doften av schampo omger mig
Och jag känner en tacksamhet
över att bo i ett land där vi har;
värme, el och vatten.
Det är så lätt att ta saker för givna.
Så lätt att reta sig på vad man INTE har.
Så lätt att glömma; det man faktiskt har.
Önskar att jag kunde känna så här oftare.
Önskar att jag kunde sluta stressa.
Önskar att jag kunde tänka tillbaka på vintern
2009; när jag var utan allt.,
När jag vandrade på gatorna i iskylan.
Hemlös, rotlös och hopplös..
utan hopp alltså...
Men den vintern dyker upp varje februari;
i mina tankar
Det var en kall vinter
Termometern visade minus 20 vissa nätter
Jag hade valt bort allt
Allt utan drogerna
Och jag fick betala priset
Och såhär ; med facit i handen;
så kan jag bara säga ;
att jag är välsignad som fått förlåtelse
efter vad jag utsatt mina närmaste för...
Så att sitta och gnälla över röran
över alla saker jag har;
det är ganska patetiskt egentligen
Jag är väldigt rörig.
Kan inte organisera.
kan inte fokusera,
men jag kan numera prioritera
Och jag känner mig tacksam
Ja, verkligen
Jag sitter här och skriver på min Laptop
För jag har el
Jag kollar på teven
jag älskar min teve och dess utbud !
Jag älskar sociala medier !
Jag älskar min kamera!
och jag älskar att ta bilder ;
som visar mig från min bästa sida
Löjligt;, jag vet...
Men sån är jag
Och jag står för det..
Mina pojkar har blivit män
Och jag är evigt tacksam för deras kärlek
Och evigt tacksam ör att de gett mig
en andra chans
För jag inser ju att de lidit lika mycket som jag
Eller kanske mer
Men jag hoppas att åren jag lagt bakom mig
De drogfria åren ;
kan läka lite;
av de smärtor jag åsamkat dem...
Som missbrukare är man sig själv närmast.
Man skiter i allt och alla.
Man bryr sig inte om vem man sårar.
Man bryr sig inte om att ha en lägenhet
Man bryr sig inte om att ha el
Eller rinnande vatten..
Man bryr sig bara om nästa spruta i armen
Nästa rus
Skit samma om man dör...
Och det är fruktansvärt att veta;
att jag varit den människan
Hemskt att veta att jag spelat rysk roulette
med
mitt Liv
och andras Känslor ;
så många långa år...
Det är en kall kväll i februari
Jag sitter vid datorn
Knappar ner sanningar
och plågsamma minnen
Och jag känner mig tacksam
Tacksam för att jag fått leva
ännu ett år
Tacksam för att jag har tak över huvudet
Och värme och el
Tacksam för att jag har mina kissar
Så jag inte är ensam
i min lägenhet
Tacksam för att jag kan sitta här och skriva till Dig
Så just ikväll;
så ska jag inte klaga på röran omkring mig
Inte klaga på allt jag inte orkar göra
Inte klaga på allt jag har
utan vara tacksam;
att jag har så MYCKET--
Från tevesoffan..
Sitter här i min kaftan
Och känner mig nöjd
Kollar med ett öga på teven..
Ett annat på de svarta tangenterna
på min Laptop.
Doften av schampo omger mig
Och jag känner en tacksamhet
över att bo i ett land där vi har;
värme, el och vatten.
Det är så lätt att ta saker för givna.
Så lätt att reta sig på vad man INTE har.
Så lätt att glömma; det man faktiskt har.
Önskar att jag kunde känna så här oftare.
Önskar att jag kunde sluta stressa.
Önskar att jag kunde tänka tillbaka på vintern
2009; när jag var utan allt.,
När jag vandrade på gatorna i iskylan.
Hemlös, rotlös och hopplös..
utan hopp alltså...
Men den vintern dyker upp varje februari;
i mina tankar
Det var en kall vinter
Termometern visade minus 20 vissa nätter
Jag hade valt bort allt
Allt utan drogerna
Och jag fick betala priset
Ja, jag vet..
Jag har berättat detta förut
och nej ; jag förväntar mig ingen sympati
Jag förstår nu;
att jag var så fruktansvärt självisk.
Att mina anhöriga bara satt och väntade;
på ett dödsbud,
För de hade sett hur långt jag sjönk
För varje månad sjönk jag djupare..
Först var det alkoholen
Och sen var det knarket
Och jag brydde mig inte ett dugg..
Jag förstår nu;
att jag var så fruktansvärt självisk.
Att mina anhöriga bara satt och väntade;
på ett dödsbud,
För de hade sett hur långt jag sjönk
För varje månad sjönk jag djupare..
Först var det alkoholen
Och sen var det knarket
Och jag brydde mig inte ett dugg..
Och såhär ; med facit i handen;
så kan jag bara säga ;
att jag är välsignad som fått förlåtelse
efter vad jag utsatt mina närmaste för...
Så att sitta och gnälla över röran
över alla saker jag har;
det är ganska patetiskt egentligen
Jag är väldigt rörig.
Kan inte organisera.
kan inte fokusera,
men jag kan numera prioritera
Och jag känner mig tacksam
Ja, verkligen
Jag sitter här och skriver på min Laptop
För jag har el
Jag kollar på teven
jag älskar min teve och dess utbud !
Jag älskar sociala medier !
Jag älskar min kamera!
och jag älskar att ta bilder ;
som visar mig från min bästa sida
Löjligt;, jag vet...
Men sån är jag
Och jag står för det..
Jag föddes som ett vackert barn
Jag hade alla möjligheter att lyckas
Men jag valde att misslyckas
För jag klarade inte av att lyckas
helt enkelt
Och det är mitt eget val
Men nu sitter jag här;
nästan 60 år gammal;
Jag har inte gjort mycket
för att inte nå den åldern
Men jag lever
ja, jag lever fortfarande
Med vissa funktionsnedsättningar;
eller variationer ;
som det kallas nuförtiden ;
om man vill vara politiskt korrekt
Och jag är evigt tacksam för deras kärlek
Och evigt tacksam ör att de gett mig
en andra chans
För jag inser ju att de lidit lika mycket som jag
Eller kanske mer
Men jag hoppas att åren jag lagt bakom mig
De drogfria åren ;
kan läka lite;
av de smärtor jag åsamkat dem...
Man skiter i allt och alla.
Man bryr sig inte om vem man sårar.
Man bryr sig inte om att ha en lägenhet
Man bryr sig inte om att ha el
Eller rinnande vatten..
Man bryr sig bara om nästa spruta i armen
Nästa rus
Skit samma om man dör...
Och det är fruktansvärt att veta;
att jag varit den människan
Hemskt att veta att jag spelat rysk roulette
med
mitt Liv
och andras Känslor ;
så många långa år...
Det är en kall kväll i februari
Jag sitter vid datorn
Knappar ner sanningar
och plågsamma minnen
Och jag känner mig tacksam
Tacksam för att jag fått leva
ännu ett år
Tacksam för att jag har tak över huvudet
Och värme och el
Tacksam för att jag har mina kissar
Så jag inte är ensam
i min lägenhet
Tacksam för att jag kan sitta här och skriva till Dig
Så just ikväll;
så ska jag inte klaga på röran omkring mig
Inte klaga på allt jag inte orkar göra
Inte klaga på allt jag har
utan vara tacksam;
att jag har så MYCKET--
Sitter här
I min nya kaftan
Jag doftar gott
Jag är mätt
Katterna ligger vid mina fötter
Mätta och glada
Jag bor i ett land där jag känner mig trygg
Trots allt, känner jag mig trygg
Med ett kylskåp fullt av mat
som jag ska laga till mina pojkar
JAG har en säng;
bäddad med rena lakan
Jag har ett rum
där jag kan sitta och skriva
För jag har betalt hyran och elen
Har betalt dem punktligt i över tre år
Och jag kommer ALDRIG någonsin
att spela roulette;
med de år ;
som återstår av mitt liv
Time will tell--
Och just nu
Just ikväll
Så är jag tacksam
Där jag sitter på andra våningen
I min varma hemtrevliga lägenhet
Men imorgon
så kanske jag gnäller igen :)
Sorry :)
Ha det bäst !
Kimsan Vimsan
Kommentarer
Skicka en kommentar