Minns min tid som hemlös...i Februari

Godkväll !
Det är isande kallt på det Högland som varit Mitt hem
sedan 1991.
Jag kom hit  ;
efter att ha varit nära Döden;

Nässjö var min sista chans...

Och I Nässjö lever jag fortfarande.
Ett Nässjö som blivit mitt hem.





Sitter och gräver ner mina gamla  fula fötter
i den ( för mig ) nya ryamattan från Loppisen

Och  jag tänker tillbaka...
När jag blir gnällig ;
så tvingar jag mig :
att tänka tillbaka
Till vintern 2009

Vintern jag aldrig glömmer
Vintern som gör mig ödmjuk inför
att sitta här : levande
och hoppfull




Det var i februari och det var iskallt ute.
Lika kallt som idag.

Jag hade kört mig själv i botten
Hade valt droger och sprit framför en möjlig framtid
Jag var vräkt från min lägenhet
Jag hade mist mitt jobb och mitt körkort

Jag valde att mista mitt jobb
och mitt körkort

Tro aldrig att jag tycker synd om mig själv
Nej , jag knarkade bort min hyra och min el
Mina barn och mina relationer

Och det var bara början
på en nedåtgående spiral






Jag hade tillbringat en jul utan el
och mat några månader
innan jag föll igenom skyddsnätet totalt

Men inget skrämde mig;
Nej, jag fortsatte sätta sprutor i armen ;
som om varje dag vore den sista
Ville verkligen att varje dag ;'skulle vara den SISTA






Allt gick i kras

Och jag ville verkligen dö
Jag hade förstört allt.
Mina barn pratade inte med mig.

Människor tittade på mig med medömkan;
när jag vandrade
som en trashank på staden gator

Jag var mager och ynklig och min enda tillflykt
var drogerna..
Inte ens missbrukarna släppte in mig
i sina torftiga bostäder





Men jag har aldrig tyckt synd om mig själv.

Nej, jag har valt mitt liv.
Mina med-och motgångar.

Och ibland när jag läser om människor;
som har levt på en räkmacka; och gnäller över
Livets orättvisor ;
; ja, då kan jag
tyvärr inte känna medkänsla.

För Livet är med- och motgångar.  
Självvalda eller påtvingade....

Man har ju två val
Stanna i bitterheten..
Eller resa sig och gå vidare..

Vem bryr som om ytliga ting ?
När man är nära att mista Livet ?
När man förlorat allt ?
Som jag gjort så mång gånger.
Och fått börja om.





Låter jag hård ?
Ja, kanske ?

Men jag har kämpat i motvind många gånger

Och när jag sitter här :
i skenet från mina värmeljus;
och minns en tid ;
när jag bodde i källare
En tid då jag åt ur papperkorgar
och trodde att jag skulle frysa ihjäl;
en dag i februari;

Ja , då är jag enormt tacksam för Livet !
För att jag valde Livet ;

Tacksam för att jag har Livet i behåll.





Jag kan gnälla ibland över min lägenhet ;
Men just ikväll ;
denna iskalla februarikväll ;
så är jag tacksam

För det är min lägenhet !
Jag har bott här i över tre år.
Jag har aldrig missat en hyra eller
en elräkning.
Jag vill aldrig mer vandra på stadens gator ;
sova i källare
och bli våldtagen av " välmenande" män ...

.




Kissarna är mina barn ;
som jag älskar så mycket!'

Visst ; de rör till det som fan ;
men det är ju katters natur :)
Ludde ; Tusse & Pluto..
De har varit min tröst och min glädje.








Men den största glädjen i Mitt Liv ;
det som värmer mer ;
än värmeljus ;
en kall februaridag;
det är mina pojkar !

Mina älskade söner ;
som är min glädje och stolthet i Livet.
Jag har återvunnit deras förtroende ;
och deras Kärlek
Ja, det tror och känner jag.



Jag är mamma!
En oerhört stolt mamma !
Jag lagar mat så svetten lackar

Och det gör jag med glädje.
Varje ingrediens fyller jag med kärlek ; 
för mina pojkar älskar min mat ;
Och jag älskar att laga den till dem!
Jag tycker inte ens det är jobbigt att diska;
efter att ha stått i grytorna
från morgon till kväll.




Att få besök av min Alexander ;
spelevinken ; är värt all svett :)
För han älskar min husmanskost.




Att få sitta och fika med min Max ;
det är underbart !
Han är så mycket smartare än jag ;
men låtsas  inte om det ; tack och lov.
Alexander accepterar också mitt enormt dåliga
närminne ;)

Thank good !





JA, båda mina killar är fantastiska !
De gillar inte att jag röker ;
men jag har slutat med så mycket annat ;
så detta kan jag  väl fixa också ; på sikt...

För;

Trodde aldrig att jag skulle uppleva detta år
Trodde aldrig att jag skulle komma tillbaka;
när jag vandrade som hemlös på stadens gator.





Jag var för stolt för att be om hjälp ;
eller  för skamsen kanske?
Att be om hjälp när jag kravlade i snön ;
en kall februardag 
 för nästan 10år sedan; det var
en omöjlighet...

Jag var så  nära
att svälja mina sömntabletter ; 
att lägga mig på spåret ;
för att avsluta allt.
Men Livet valde Mig
Eller ;
jag valde Livet.
Mot alla odds; valde jag Livet.
Det kan alla göra.
Det är min övertygelse.





Visst är vi lika
och.
Visst är vi olika ;
beslutsamma eller starka.

Men jag tror ; i mitt hjärta ; och min själ ;
att vi kämpar så länge vi kan.

Om vi har orken och viljan.





Nu sitter jag här ; framför teven.
Kollar farmen med ett öga ;
och utsikten med ett annat.

Men det har jag ju valt.
För jag har en tv.
Och jag har en mobil'
Som ligger på laddning,
För jag har ju el.

Jag är inte rik .
Nej , snarare fattig förtidspensionär
med skuldsanering...
Jag har inte så stora krav
Vill baar ha lite mysigt
Vill kunna köpa loppisgrejor och kunna
fylla hemmet med färg och värme







 Jag sitter här
2 trappor upp i Åker Jönköpings län
5 februari 2018.
Ute är det kallt.
Inne är det varmt.
Tacksamt varmt.





Jag har varit beroende.
Jag har pumpat in amfetamin i mina vener
i flera decennier
Amfetamin ,
metamfetamin,,och en massa annat skit
som mindre noga räknade blandat  i knarket,,,

Jag tittar på bilder som visar vad droger;
gör med människor
Hur mycket det förstör

Jag är snart 58 år
Inte vacker som en dag
Jo, kanske som en höstdag ; när allt går till ro ;)
Men vad betyder egentligen utseende ?
Jämfört med innehåll ?





Jag sitter här
I min lägenhet.
Jag har värme.
Jag har el.
Jag har mina kissar och mina barns kärlek.
Jag har vänner
och jag känner tacksamhet.
Jag har ett hem.

Jag är inte hemlös.
( vill aldrig någonsin hamna där mer
)

 I natt ska jag sova i min säng.
I rena lakan och i tryggheten.
Med en nyduschad gammal kropp.
En tacksam gammal kropp.
För alternativet är fruktansvärt ; jag vet :(





 Tillsammans med mina kissar ska  jag vila
mitt huvud mot mjuka kuddar ;
innesluten i ett mjukt täcke.
Med mjuka tankar,

Visst borde vi vara tacksamma ?
Vi som har tak över huvudet ;
denna  kalla vinter ; i februari 2018 ?

Sov gott !
Det ska jag göra <3

Kimsan Vimsan på Höglandet !!

Kommentarer

  1. Som alltid - naket, välskrivet och väldigt läsvärt!
    Kärlek och kramar från Fjäder

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Fruktansvärd smärta! Så mest bilder idag.....

Selektivt minne